Fick ett mail som gläder mig:

Tjena Seth!

“Din träning är fan verkligen amazing alltså! Sprang häromdagen 1 mil på en “hyffsad” tid (50,05), visst inte en grym tid men nu snackar vi killen som alltid hatat att springa och inte ens kan minnas sist han verkligen sprang mer än 3 km utan att stanna till lite, var egentligen bara tänkt att springa 5km men efter dem 5 kändes det som att det var hur lätt som helst så jag “bara” fortsatte med 5 till för att se om det gick.

Obeskrivligt skön känsla måste jag säga och kändes på något vis som att man kom över den där gränsen i huvudet att jag inte kan springa långt. Tp-kittet är dessutom awesome!! känner mig som en ny människa och nästan svävar fram varje gång man användt det!”

___________________________________________

Ingen dålig frukost/lunch/middag. Det blir långa dagar och för att få in all information och förstå så blir det mer en warrior diet liknande kosthållning just nu, inte direkt meningen men det passar bäst just nu.

Så all mat på kvällen på rummet (så jag kan jobba, läsa och skriva)

400-500g kycklingfilé. 100g-150g nötkött. tomatsoppa, lite bröd, och en liten efterätt med jordgubbar och grädde.

Nåväl det behövs energi för att ta sig genom dagarna, träning och rörelse hela dagen. Har haft turen att få klämma in ett snabbt pass på kvällen också på hotellets gym.

RipTrainern är riktigt bra gillar den verkligen och den kommer ha sin plats i verktygslådan hos tränarna i Sverige som tar sig an att utbilda sig på den.

RIP står för Rotation Integration Power.

21;34 från London!

Det här med barfotalöpning väcker mycket diskussioner runt om. Trevligt, det är meningen att man ska se olika på saker och ting, och ständigt ifrågasätta saker.

“First we know in absolutes, then we know in relative terms and finally we realize that we don’t know anything”

Vi är födda för att inte gå över våra begränsningar.

2010: 40 yard dash, 4,65 sekunder. Springer jag 0,15sek snabbare är jag kvalificerad till “the combines” NFL USA. Häftigt, men det är inte målet.

Kan jag springa snabbare då? Såklart ge mig lite hjälp, spänn fast min midja i ett bälte ge mig assistans i löpning så kan jag dra in tiden med 1sekund.

Är det meningen? Knappast min kropp kan inte hantera mer än de krafter jag producerade då. Assistans kommer ge mig någon typ av negativ feedback, en skada exempelvis.

Idrottsmedicin tittar ju ofta på skadan i sig, men dessvärre inte lika ofta på hur vi är designade att springa. Ingen kan påstå att vi är födda för att springa i skor.

Så vi ställer oss frågan, de sista 50åren har vi designat bättre skor för löpning och bättre maskiner för träning? Eller har vi skapat skor och maskiner som på låtsas får oss att klara saker vi egentligen inte klarar?

Benpress 100kg inga problem för de flesta. Knäböj utan att lyfta på hälen och med stabilt knä, stabil fot och rörlig höft? hur många?

Har vi gjort oss själva en björntjänst genom att designa verktyg så vi kan träna utan att behöva ta hand om våra svaga punkter?

Det typiska inom gymvärlden får man höra att vi änvänder rätt teknik? När du rättar in dem till verklig rätt teknik så lyfter de flesta mindre vikt. Svårt att övertyga någon om vad som är rätt teknik då. Vi älskar att fuska Dragremmar… Ett svagt grepp bör inte förbises, utan tränas upp. Det finns så många exempel.

Vi kanske bör blicka tillbaka till träning som är lärande utvecklande, därmed inte sagt att vi behöver sluta med isoleringsträning för kosmetik. Det handlar om moderation, lite av det goda lite av det onda.

Vi fokuserar så mycket på kvantitet och så lite på kvalitet. När jag sprang i fivefingers första gången fick jag börja ta mindre steg, titta var jag sprang. Idag scannar mitt öga av underlaget på ett annat sätt, min steglängd har ökat igen. Det behövs ingen coach för att springa barfota ditt nervsystem talar om för dig hur du ska springa. Därmed inte sagt att vi måste springa barfota eller i fivefingers, kan du springa lika bra i andra skor är det öppet att använda vad man vill.

För de som är intresserade av mer vetenskap runt “barfota kulturen” lyssna på Irene Davis:

//Nu ett par kvalitativa dagar innan resan till UK för Master RipTrainer. SemiPT på schemat.

Söndag – gött! Tidig morgon och tid för både läsning och blogg.En kopp te med lite honung sedan bär det av för ett gult ESU pass löpning på milen. Pulsen bör ligga runt 130 och milen bör då ta runt 50min.

Öva, öva, öva

Ibland blir man så jäkla imponerad av personer som är bra på sin grej. Nu menar jag inte bara inom idrott, jag har alltid varit imponerad av de som är bra på det de gör. Man kan vara bra på allt. Från servering till geografi. Som min mormor ofta gör, finner dikter som passar in på det vi pratar om. Det är ofta man får höra något av Nils Ferlin eller Karin Boye som på något sätt passar in på det man precis diskuterat.

Men oavsett vad man är bra på så kan man undra hur man blivit bra på det, och det är ett återkommande ämne på bloggen. Vad gör någon till en “expert”?

Utifrån det jag läst och de jag träffat så finns det en sak gemensamt, de har förmågan att tänka ett par steg fram och detta tämligen snabbt. Att se ett problem som kan uppstå innan det händer. Inom det jag håller på med kan man i princip säga att screening är ett verktyg för oss som inte besitter denna förmåga. Genom screeningen kan vi utifrån vår objektiva bedömning se om det finns risker med rörelserna. Ett klart exempel är ju – om du inte kan ta på dina tår (böja dig framåt stående) så bör vi utesluta marklyften från din träning eftersom rörelsen inte blir biomekaniskt fördelaktig.

Genom att utveckla detta tankesätt och bygga upp sin minnesbank kan vi bli lite bättre på det vi gör. De som läst “talent is overrated” har fått insikten om att medfödd förmåga inte är en mycket liten del i framgången. Många av de bästa inom sina område började väldigt tidigt, så det var ju synd att man inte börja träna folk när man var 6år

Nåväl, både i Daniel Coyle’s talent code och framgångsfaktorn kan vi se tendenser till att övning är det mest vitala för att lyckas, det beskrivs vid flertal tillfälle om en 10 000h regel. Det vill säga 10 000h övning av verksamt slag gör alla till ivarjefall duktiga. Den stora skillnaden är hur man övar, annars hade ju alla som jobbat med en sak i många år varit experter, vilket definitivt inte är fallet. En stor del av yrkeskategorierna blir sämre med åren eftersom de varit med länge kan de redan allt tror de. Ignorans, avsaknad av passion och kärleken till lärandet.

Vidare ser man också att IQ inte är så vitalt som många tror, experter inom olika områden korrelerar inte med väldigt hög IQ, det gjorde mig glad med en IQ på 109 vilket är ett medelvärde. Vad som jag inte testat är kreativitet vilket förmodligen är en än viktigare faktor för att lyckas med det man vill.

Oavsett vilket så är det bara en sak som kan göra oss bättre – övning. Livet är till för att öva och att bli bättre på saker, ju bättre vi blir desto mer komplexa blir vi som individer vilket förmodligen är en del av lycka genom livet. Jag skulle vilja tro att genom att vara bra på flera saker och inte expert på endast en grej är långsiktigt bättre för oss, men det är en högst personlig åsikt.

___________________________________________________________________________________

Fredagen blev ett AF pass, kanske inte av klassisk karaktär men på vårat sätt.

Karlsson Dips (efter Karlsson på taket med hängsle)

TRX Suspended Push-Ups /Sandbell

Superdropset Flyes och Lateral Raises.

Det blev även lite posering, wow det var inte igår!

Grymt bra utveckling på Henrik det senaste året, inte minst i chins, dips och atletisism.

Lördagen blev det ett riktigt bra pass, energinivåerna var på topp efter Johannas kladdkaka med grädde på fredag kväll

Innan passet gick jag igenom hela kroppen med triggerpoint, elasticity here I come!

Enarms Hantelryck på 41kg superset med RipTrainer Jump Chops

Knäböj med gummiband och 130kg i superset med VipR Ice Skaters

Bänkpress 120kg superset med Extreme Core Trainer Push-Presses

Keiser Power Planks – Liggande planka vanlig med Explosiva rodd med andra armen, eftersom vi mäter Watt på Keisern och tanken är elasticitet/kraft och i sista övningen på kraftuthållighet så tar setet slut när jag ligger 70% under mina max Watt jag kan producera.

Avslutning blev Sprints på Woodway Curve, inget rekord denna dagen kom upp i 28km/h.Så fort jag kommer 2km/h under mitt max (för dagen) tar denna röda ESU slut eftersom min kropp då inte längre förmår att skapa den kraft som jag vill.

Man måste fråga sig hur mycket man ska stressa det centrala systemet. Enouf is Enouf.

___________________________________________________________________________

Snart är det dags för premiär på vår AFPT utbildning!!!

http://www.afpt.se/

Nästa generations PT är på G. 19 Augusti börjar vi i Ystad. 9 September i Stockholm. Jag tror det finns någon plats kvar, men inte säker. Hursomhelst kommer vi köra nästa år också.

För de som gått PT utbildning på annat håll och vill komplettera sin utbildning med det bästa, kolla in kursschemat på deras hemsida.

AFPT i Norge har bland annat tränat Ed Cohan…

“I put all my trust in rehabilitation in the brains behind AFPT! I was not disappointed! One of their trainers changed my life!! I advanced much further and ahead of schedule than if I were to go with traditional therapy. Thank you very much for a job well done!!
- Eddy Coan, world powerlifting champion, world record holder.

Hur ofta ser vi att världsstjärnor accepterar råd från “vanliga” pt:s? Aldrig eftersom AFPTs inte är vanliga PT:s.

//SR

5min över idag. Får bli en kort grej.

Underbart utomhuspass med VipR, TRX Rip Trainer, Agility ladder, Hopprep!

RipTrainer FREAKIN’ Rules!

http://www.youtube.com/user/sethronland?feature=mhee#p/a/u/0/qSLiBV7baYs

Tack till Niclas Kronwall, Detroit Red Wings.

För oss alla som arbetar med människor, vi måste få ut det bästa ur dem varje dag!

Försök att ha roligt utan att vara “rolig”.

Du kan inte kontrollera vad som händer – endast hur du reagerar.

Ge genuina komplimanger, visa intresse för de du arbetar med.

Kom ihåg att vänlighet, optimism och entusiasm är mer välkommet än sarkasm, pessimism och lathet.

Skratta med andra inte åt dem.

____________________________________________________________________-

Idag är jag så laddad på att skriv om just orsak och konsekvens. Men tiden finns inte här, låt mig återkomma med detta.

Ponera följande:

Du upptäcker ett sår på din hand som blöder. Du tvättar av det och plåstrar om det. Sedan träffar du en vän (som är likgiltig med en doktors expertis) som berättar för dig med all expertis att såret uppstått för det finns en kemisk obalans i din kropp.Han berättar att det är vita blodkroppar som finns i hög utsträckning vid ditt sår och att detta är inte normalt.

Du bör bli tveksam och själv tänka att det är något vasst du dragit handen mot utan att tänka på det. Din vän kan övertyga dig med all sin expertis (?). Tror du att detta beror på 1. du har skurit dig 2. din väns antagande?

Så som jag skulle tolka detta rationellt. Du har skurit dig och den biokemiska reaktionen i din kropp är naturlig och en viktig del av läkningsprocessen.

Okej. Detta låter konstigt ? Absolut.

Alla vet att antidepressiva är mycket, mycket vanligt i våra I-länder. Depression någon?

Så ponera följande:

Du kommer in till doktorn och beskriver att du är deprimerad. Doktorn övertygar dig att det finns en kemisk obalans i din hjärna och vill ge dig antidepressiva piller för att läka obalansen.

Frågan är nu. Vill vi avbryta processen om det är en kemisk obalans?

Behandlar vi orsaken eller konsekvensen av orsaken?

Jag menar inte att antidepressiva är felet, men frågan är om detta räcker som behandling? Efter alla år, med +500klienter som jag arbetat med ser jag dessvärre ett väldigt stort intag av detta… Att bli beroende av dessa piller är inte vad som tar hand om orsaken.

Fuck där var mina 5min.

Dags att ge sig ut på golvet igen för PT.

//SR

Here we go for the hundred time.

Wow, här är det som vanligt fullt upp. Har fått mer att göra än vad jag kunde ana, tur jag dragit ner på PT timmarna de kommande veckorna. Igår pratade jag med Jacobs Ladder i USA om den svenska “biggest looser” där de tydligen ska ha med denna underbara maskin. Vi får se hur mycket tid jag har för att hjälpa dem med detta, jag tror jag får ta hjälp det finns helt enkelt inte tid för detta i min värld.

Vidare så är det snart dags för en resa till England och Rip-Trainer Master utbildningen, detta kommer bli bra grejer. Vi har redan börjar implementera den på Breeze Fitness. Förhoppningsvis startar vi Rip-Trainer gruppträningen någon dag i höst.

Sedan fick jag vänligt nog en invite från TRX till deras kontor i San Francisco sent i augusti, men det här är inte lätt att välja. Kalendern säger nej, men samtidigt är det trevligt att få ansvar inom den amerikanska organisationen. Vi får se, men det får bli ett beslut inom kort. Det känns som alla resor nästa år till Detroit får vara nog, men än är inte beslutet taget. Vidare står även Aaron Mattes Active Isolated Stretching högt på listan, den måste kryssas av inom ett år så jag kan gå vidare till master inom detta. Sedan har vi Mulligan som dessvärre var fullbokad här i Sverige i Maj, det får bli nästa år.

Jag håller på för fullt med min case study för TriggerPointTheraphy här är en liten inblick:

Study design: RCT – 3

Objectives: To investigate the biomechanical benefits of Myofascial Compression Techniqe using footballer, massageball and quadballer. Following movements were observed pre and post the study passive dorsiflexion (PS), deep squat (DS), knee raise (KR), active straight leg raise (ALSR) and static posture (SP). PAR-Q was measured subjectivly.

Background: Biomechanical dysfunctions is a wide problem in average population which we belive is a sum of the industrial lifestyle.

Methods: TriggerPointTheraphy Ultimate 6 tools for Myofascial Compression Techniqe (MCT) were used during this 3 week intervention. Subjects were given instructions to use the kit once a day.

- Långt ifrån färdigt men jag har en trevlig liten deltagarskara 1 strokepatient, 1 “hälsporre” klient och 1st “ljumskadad fd cykelproffs” som har spenderat sina sista 8 år med operationer, laserterapi, stötvåg, tens mm mm

Jag är på G med videor av det system som vi använder!

________________________________________________________________________________

Fråga på mailen “RDL övningen går inte bra min fot som är i luften roterar utåt hur jag än gör, vad ska jag göra för att rätta till det?”

Rumänska marklyft (Romanian DeadLift – på ett ben). På ett ben är detta en ganska avancerad övning, och till att börja med bör du ta den ett par steg tillbaka. Det du beskriver som jag ser det är en extern rotation på höften om du menar att foten pekar utåt.

Orsaken till detta kan vara mer än en såklart, men de vanliga jag gått igenom är TFL, Glute med och/eller Psoas. Kör lite generell trigger på dessa med FoamRoller eller TP, sedan är det en fråga om moblitet eller stabilitetsproblem. Vilket en tränare kan avgöra. Sedan har vi motorkontroll aspekten, vilket är en mer komplex del, alla övningar har ju inlärningskurva.

Vi använder oss ofta av VipR i detta fallet som efter rätt mobilisering/stabliserings korrektur ger en intern rotation på höften om du tiltar vipRn samtidigt som du gör din RDL. Se video som jag faktiskt lade upp idag, efter din fråga då det är en ganska vanlig fråga.

Jag säger inte att VipR övningen är lösningen på problemet, men kan vara en av lösningarna.

Det bästa du kan göra är såklart att skaffa dig en PT som hjälper dig med detta.

“Never stop trying to be your best, that is in YOUR controll. Other things are not”

Jag fick en bok skickad till mig av herrarna på bilden, de ville ha mina synpunkter på boken. Det är flera veckor sedan jag läste ut denna, men tiden har gjort att jag inte fått tummarna loss att skriva om den. Well well, here it goes:

Titel: Forma Kroppen

Författare: Nicklas Neuman & Jacob Gudiol

Genre: Nutrition/Styrketräning/Konditionsträning

Beskrivning: Boken inleds med att förklara dess syfte – att öka läsarens kompetens inom de valda ämnena. Dessutom poängterar de att forskning är basen för informationen i boken. Detta är vi inte så vana vid att se i de generella “populära” träningsböckerna som ofta skriver ut råd utan en vetenskaplig bas. Detta ska absolut anses som boken styrka – att den är vetenskapligt baserad. Det är också bokens nackdel då forskning ibland ligger stegen efter nutiden, hur man sedan tolkar en studie kan också skilja sig mellan många experter. Hur som helst är det just en evidensbaserad populärbok för gymråttor och motionärer som saknats på den svenska marknaden (tillviss del även internationellt faktiskt).

Som jag ser det är det också en styrka i att faktiskt göra en sammanställning av både nutrition/styrka/kardio eftersom det skulle kräva åtskilliga timmars läsande och ibland alltför komplexa böcker för att få ut allt som står i denna bok.

Jacob & Nicklas är svenskar vilket återspeglas väldigt klart i språket, de är moderata i sin framtoning och har en ödmjuk jargong med enkla förklaringar i boken, de förenklar svåra termer inom bland annat periodiseringen för de som inte läst detta på en högre nivå. Samtidigt är det lite tråkigt med moderat framtoning i allt man skriver, men detta är väl mer en personlig åsikt från mig.

Uppdelningen av kapitel är väl genomtänkt och de följer en logisk order. Varje kapitel sammanfattas med “vad har vi lärt oss” där de viktigaste punkterna återberättas i sin korthet. Boken är verkligen en sammanställning ett bra exempel är på nutritionsdelen där vi kan läsa om kcal-beräkning för att ett par sidor senare läsa om rökning&kost och att överviktiga mödrar föder överviktiga barn. Bra information för oss alla.

Kapitel om styrketräning är bra och det kan aldrig göras hur lätt som helst, har man inte läst om hypertrofi innan är det förmodligen svårt att förstå, den går in på tämligen djup nivå med mTOR, satellitceller mm. De ger oss också de vanliga tabellerna för de olika muskeltypernas (fibertypernas) förmågor. Det som jag inte kan finna men som jag tror hade varit en bra grej är att beskriva bodybuilders fibertyp som man blir lite konfunderad på när man läser texterna. Det låter absolut som att bodybuilders har mest typ2 fibrer när de i ett flertal studier visat sig ha absolut mest av typ 1 fibertypen. Men detta är inget som benämns i boken så kan bara vara jag som är petig.

Konditionsträningen är väl beskriven även med en bra översikt på de olika mätmetoderna som finns inom detta. En bra sak de skriver är också att vi inte kan beräkna vår maxpuls med någon formel vilket är viktigt att understryka i detta träningssamhälle. Det dödas absolut ett par myter i boken vilket vi alltid gillar att höra, om boken sprids ordentligt kanske vi får mindre generaliseringar och myter inom våra kretsar. Boken stöder inte min egen metodik inom konditionsträning helt och hållet, men detta är mer en semantisk fråga.

Stretchingsbiten är mer beskrivande än tillrättavisande, och precis som det står i boken är stretching ett svårt ämne, då det saknas en hel del vetenskaplig evidens för att svara ja eller nej på diverse metoder. Aaron Mattes AIS stretching tas inte upp, inte heller fascia stretch. Kompressionstekniker inom fascia tas inte heller upp vilket är synd, men förmodligen ett för komplext och stort ämne att täcka.

Inom “deff” finner jag förklaringen av p-ration och diverse snabbdieter som en höjdpunkt i boken, detta bör döda en del myter och förhoppningsvis försök till snabbdieter. Det finns också fina exempel på hur man sätter upp sin egen diet efter kcal beräkningar, bra men kanske lite väl perfektionistiskt att räkna på den gula löken

Vad som man bör lära sig om man inte gjort detta för (beräknat) så är det att det är den enda valida metoden vi har idag, men att kalorier är på ute listan inom ett par år och näring på inne listan istället.

I det stora hela tycker jag boken är bra för vem som helst som har intresse av dessa ämne. Jag gav den till båda mina anställda då jag vet att vi alla mår bra av lite uppdateringar. Utformningen i boken må vara tråkig, men för de som är intresserade så är texten givande och inspirerande till att läsa mer. Ibland är det bra att ha en referensbok, och denna bok kan fungera som det inom ett par område.

Grymt imponerande att se Jacob & Nicklas första bok. Jag kan tänka mig hur många timmar de suttit och plöjt genom studier för att göra den. Deras blogg är lika imponerande, de är väl värda en framgångsrik bok som jag hoppas säljer bra!

Nicklas Neuman är för övrigt lärare för AFPT inom nutrition. Hans kaptiel om nutrition får mig att än mer se han som en given lärare då han har den där ödmjuka och moderata framtoning som man gärna vill se att en lärare har. Jacob är lärare inom träningslära för sjukgymnasterna på Lunds universitet.

Jag tack för förtroendet och hoppas återigen på att Jacob & Nicklas får framgång med sin bok!

// SETH RONLAND