Fever
Äntligen är sidan upp igen. Detta är ju bara tredje gången den blir hackad, som tur är har man en kompetent webmaster som tar hand om problemen. Skulle inte varit fel att själv vara lite bättre på detta, men tiden för att förvärva sig den kompetensen är alltför liten. Nåväl, snart ett par dagars ledig med familj kommer bli riktigt skönt att få arbeta lite med hemmet och jobba lite med nätklienterna på kvällarna framför datorn.
Efter påsken bär det av mot Tyskland, har aldrig varit i just Dusseldorf man får se vad det har att erbjuda. I Augusti blir det Florida för att träffa Aaron Mattes som är skaparen av AIS, activated isolated stretching. Om det blir tid över så borde man ta en tur väster till Arizona för att träffa Ann & Chris Frederick som har anläggning som baseras endast på stretching, har vairt på föreläsningar med dem, och det är tämligen intressant att två koncept som AIS och “Stretch to Win” skiljer sig så, men båda är framgångsrika.
Det var en artikel i Ystad Allehanda för ett tag sedan som tog upp just ämnet stretching, där det till största delen förkastades, vilket var helt rätt då artikeln mycket väl börjar med “stretcha i så kallat ytterläge” vilket jag absolut håller med om är en mycket tveksam metod.
Om man ser på sina klienter genom åren är det väldigt många fd gymnaster som besitter dysfunktionella leder, framförallt integrationsmässigt. Genom att “tvinga” kroppen skapa rörlighet på en del tar man bort den någon annanstans och slutgiltigt för den nya rörliga leden finner vi väldigt dysfunktionell ledstabilitet.
Artikeln blir i folkmun ofta missförstådd, jag hörde flertalet på anläggningen nämna att -nu är inte stretching bra, undra varför de sysslar med detta på Breeze?
Så vi måste läsa artikeln ordentligt, sedan måste vi också förstå att alla är individer. Det är mycket svårt att säga vad som är rätt och fel i allmänhet, en del behöver stretching andra behöver det inte. Detta är ju PTns roll eller terapeutens roll att avgöra detta.
Stretching är visst förebyggande skador om det inte finns rörlighet tillräckligt i muskeln, vi bör alltså se flexibiliteten (mjukvävnad) och inte minst mobiliteten (led) som en buffertzon. Kan du inte gå ner i ett knäböj utan belastning till under 90grader i knäleden så måste vi alla förstå att med 100kg på ryggen under 90 grader innebär en markant risk för skador eftersom denna rörligheten inte finns i kroppen utan “tvingas” in i sitt läge.
______________________________________________________________________________________________
Alla behöver vi en mentor. Ibland för business. Ibland för yrket, ibland för livet. Vi förhoppningsvis alla träffat en, en person som berört oss djupt i positiva ordalag. Det har format oss, fått oss att växa och utveckla vår karaktär.
Förutom min mormor, så har jag haft ett par olika genom åren som alla hjälpt mig växa på vägen. Det tar aldrig slut, med det stora nätverk som man besitter finns det ett flertal som faktiskt påverkat mig i samma riktigt, även om de ibland varit en klient. Det vill säga att en mentor inte alltid behöver handla om kompetens. En mentor kan även få en att stanna upp och tänka till och hjälpa en undvika en del misstag. Men visst måste vi alla begå misstag för att utvecklas, frågan är bara hur stora de måste vara.
Alla som insett att vi aldrig ska stå stilla, har viljan att utvecklas, förmågan att se att det finns inget slut och karaktären att fortsätta jobba hårt kan fungera som en mentor för andra. Ju bättre vi lär oss känna oss själva, desto mer kan vi dela med oss och hjälpa våra medmänniskor till ett bättre leverne. Vare sig det gäller att utföra en övning rätt eller fungera som bollplank för sin medmänniska så måste vi alla inse att vi alla kan besitta förmågan att hjälpa varandra.
Livet är ingen väg – det är en cirkel. Det finns inget slut.

________________________________________________________________________________






