Bälte eller inte?

En nästa oändlig debatt inom vår industri måste vara frågan om man ska använda sig av bälte när man tränar eller inte. Omedveten om de djupare fysiologiska aspekterna så brukade jag föredra att använda bälte för ett antal år sedan. Icke vetenskapligt men empiriskt så påtalade många byggare om att bältet hjälpte till att hålla midjan smal under en hypertrofi cykel. Dum som jag var gick jag på den linjen, eftersom jag tidigt i min “träningskarriär” började använda bälte. Det har även påtalats inom styrkelyft och tyngdlyftning att bälte reducerar risken för skador samt ökar buktrycket under lyft.

Min midja har ju dessutom alltid varit smal, i princip aldrig större över naveln än 85cm som mest. För cirka 2år sedan började jag successivt lägga bältet åt sidan, innan dess hade jag använt bältet vid de stora lyften bänk, böj och mark. Sedan jag slutat använda bälte har dock min midja växt något (+2cm) vid samma vikt som innan vilket är 83-85kg året runt. Men det är inte direkt något som försämrar min tävlingssymmetri. Om nu tillväxten av midjan består av ökad tvärsnittsarea på diverse muskler (obliques, TA mfl) eller av ålder (ökad mängd viceralt fett) kan man spekulera i.

Stuart McGill som bör anses som världens ledande inom forskning och applicering för rygghälsa har skrivit eminenta böcker om ämnet, för de som inte orkar läsa dessa så har jag summera lite från hans böcker “Low Back Disorders” och “Ultimate back fitness and performance“.

1. Om du inte skadat din rygg tidigare så tenderar inte bältet någon skadereducerande effekt

2. Om du skadar dig när du bär bälte så tenderar skadan vara allvarligare än om du tränat utan

3. För att dra stor nytta av bältet ska du ha en dålig lyft teknik

4. Om du tänker utföra ett maxlyft finns det fördelar med bältet eftersom tekniken kommer försämras

5. Bälte tenderar att förändra vår lyftteknik bland en del testobjekt, studier har visat på både ökad ryggradsbelastning och mindre ryggradsbelastning.

Så det som bältet ger rent krasst är en perception om ökat buktryck samt att räta ut ryggraden vilket måste anses positivt. Däremot så finns det ju en mening med att lära sig lyfta korrekt utan denna perceptions uppmaning. När detta behärskas så kan bältet fylla en funktion vid maxlyften.

Problematiken  uppstår när vi börjar använda bälte tidigare än detta, vilket tyvärr är vanligt. Jag var ju själv en av dem, jag gick inte igenom någon som helst “pelarstyrka” med min PT då jag började min karriär. Snarare var det så att alla baslyft krävde bälte, så när jag var utan bälte så var förmodligen skaderisken tämligen hög.

Ingen större mening i denna övningen alltså.

Så detta ger oss en del svar i fitness industrin, däremot finns det rehab situationer då jag har rekommenderat bälte och då vid deras dagliga arbete. Det ska poängteras att detta har rekommenderats som en symptom dämpning likt ett inlägg i en sko, alltså ingen lösning på ett komplext problem. Bältet har jag använt på en del klienter med väldigt många år av obesvarad ryggsmärta som ett led i rehab processen då det tillåtit oss att uppleva dagar utan smärta varpå motivationen infunnit sig för att ta hand om rörelseträningen.

Detta har emellertid inte stöd från alla studier som finns därute. Det finns däremot en som stöder det vilket är Van Poppels (1998) där man fann att det fanns indikationer på att bältet hade en funktion vid en historik av lumbago. Jag känner att om det fungerar för mina klienter så använder vi det, i annat fall så använder vi inte det, tämligen enkelt. Däremot måste det poängteras igen att det är en symptomdämpning och att orsaken är det vi måste arbeta med, vilket vi alla vet är komplext och tidskrävande.

Det har självklart också utförts en mängd biomekaniska studier där man tittade på intamuskulärt buktryck, rygg muskulatur, rörelseomfångs restriktioner samt hjärtfrekvens/blodtryck.

Intramuskulärt buktryck (IMB) -  två större studier av Harman och Lander har tittat på IMB under tiden testobjekten lyfte en skivstång. Båda studierna visar ett ökat IMB vid bärande av bälte. En nackdel med studierna är att man förutsätter att IMB indikerar ökad ryggradsstabilitet vilket är diskutabelt. McGill har visat det motsatta i en annan studie, dvs ökat IMB ökar också kompressionen på diskar vilket också kan diskuteras om det är bra eller dåligt. Det finns även studier på valsalva som visar på ökad kompression på diskar och kan ge mer problem vid typisk lumbago då det förmodligen kan framkalla nervinklämning. IMB är till denna dagen fortfarande inte tillräckligt välstuderat. Själv ser jag IMB som reflexbetingat eftersom vi alla kommer skapa det mer eller mindre när vi tar i, synnerligen när vi lyfter saker från golvet som involverar en hög massa.

IMB och ryggmuskler – McGill har forskat med hjälp av EMG mätat bålmuskler samt ryggextensorer vid användande av bälte vid olika typer av lyft (vardagsmässiga). Enligt McGills studie (1990) så fann man ingen signifikant skillnad i varken magmuskler (ytliga såklart recuts abd. samt ext. obliques) eller rygg extensorerna.

Rörelseomfångs restriktioner – 1994 utförde McGill en studie på detta område, där man testade flexibilitet och styvhet i bålens muskler (pga restriktionerna i rörelse av bälte). Man använde sig av ett läderbälte väldigt likt det som många använder på gymmen idag. McGill och kollegor fann restriktioner i sidled men inga i flexion. Det är just flexion som är det stora problemet, då vi utsätter ryggen för full flektion minskar vårat naturliga skydd i form av styrka i ryggradsmuskler eftersom de är “förlängda” (dock ej psoas som också är en ryggradsstabiliserande muskel). Därav fann man ingen nytta med bältet för att minska skaderisken i vardagslivet. Dock ska dock poängteras att bältets storlek och den anatomiska strukturen på individen måste spela en stor roll. Avståndet från höftbenskammen till revbenenoch bältets höjd kommer mer största sannolikhet påverka två olika strukturer olika. Detta kan vara en orsak till att man hittat både fördelar och nackdelar (bara min egen åsikt).

Hjärtfrekvens och blodtryck – Kort uttryckt så visar Hunters studier att eftersom blodtrycket ökar något (upp till 15mmHG) så bör individer med högt blodtryck undvika bälte då det kan öka risken för en eventuell stroke. McGill har även utfört studier som visar på ett ökat diastoliskt tryck oavsett lyft eller inte – endast bälte.

Summering bälte för vardagsbruk:

1. Innan någon rekommenderas använda bälte i vardagslivet och arbetsrelaterat behöver de genomgå en blodtrycksmätning. Vid högt blodtryck ska inte bälte användas.

2. Bältet ska användas som en symptomdämpning, alltså bara bäras en viss tid samtidigt som klienten genomgår en träningsprincip som tar hand om orsaken till lumbago.

3. En utvärdering av klientens yrke bör göras på ett biomekaniskt plan, finns det lösningar på arbetet som gör att vi kan reducera belastningen på ryggmuskler och kotpelare?

//Seth Ronland, Ystad, Breeze Fitness