Rockefeller
Riktigt arbetsamma dagar sedan jag kom hem. “What to do” listan är diger, 2st A4, sedan har jag en del saker i huvudet. Men det är bra det. Sysslolös vill man inte vara som företagare. Just nu är jag på IDA mässan i Göteborg och kör TRX demo. Trevligt med alla möjliga karaktärer, simtränare, instruktörer samt svensson. Alla behöver ju en TRX, en sådan liten investering för en sådan produkt. Jag vet mycket väl att det finns gott om kopior därute, men det är inte samma. TRX är en rörelse, och atmosfären kring produkten är annorlunda. Men visst kan du göra i princip samma saker med de andra, frågan är om vi vill ha PRODUKTEN eller produkten. Ja ja alla gör sitt val, mitt är självklart (no shit sherlock).
Förra helgen var jag uppe på Medley konventet och körde lite TRX, massor av positiv respons såklart, det är få personer jag träffat som inte gillat träningen, vi är trots allt designade att röra oss genom flera leder i alla plan simultant, så om man inte tycker om detta så har man försökt ta sig ifrån livets primära uppgift, förmågan att röra sig och proprioceptionen.
Som vanligt måste man lägga in hotellformen.
__________________________________________________________________________
En fördel som jag inte tror Mr. Intermittent fasting himself – Martin Berkhan (www.leangain.com) har skrivit om är metabol flexibilitet. Som är ännu en fördel med denna eminenta livsstil – periodisk fasta.
Begreppet handlar om kroppens förmåga att snabbt byta substrat under olika typer av aktivitet, inte genom träning utan genom sättet att äta. I Breeze Fitness metodik pratar vi om EnergiSystems Utveckling som alla klienter känner till, vilket refererar till konditionsträning av olika slag. Ett liknande begrepp som i slutändan också handlar om substrat användning men också kardiovaskulära och aneroba adaptioner. Så förväxla inte ESU och Metabol Flexibilitet.
Jag kom att tänka på detta idag när jag pratade med en på TRX demot om deras ständiga begär av kolhydrater i tron om att blodsockret skulle hållas på en jämn nivå.
Så detta handlar alltså om kroppens förmåga att använda fett som energi och förmågan att använda glukos (glykogen) som energi. Ett bra exempel på en person som inte har en effektiv glukos metabolism är ju en diabetiker typ 2, som i de flesta fallen förvärvat sin dysfunktion genom att inte ge kroppen den fysiska aktivitet den behöver och inte heller adekvat koststrategi. Den konventionella dietisten rekommenderar ju en kost fylld med kolhydrater med hög måltidsfrekvens, vilket vi redan här kan ifrågasätta starkt. Om din kropp inte är bra på att behandla ett specifikt näringsämne, är det då läge att ge den mer av det? Lösningen blir metformin (som har med GLUT-4 aktivitet att göra) eller andra diabetes mediciner för att klara av den tämligen tveksamma koststrategin.
På den andra sidan har vi de som hanterar fett metabolismen sämre än lämpligt. Värre så kan det också bli om man har problem med både fett och kolhydrater, vilket skulle leda oss till en koststrategi likt termogen diet.
Jag tror personligen att en kropp som är metabolt flexibel klarar sig ok på både en ketogen diet och en hög kolhydratsdiet (förutsatt adekvata intag av protein). Jag har personligen provat de flesta strategier som ni vet om ni följt mig, från ketogen, CKD, LCHF, low carb, high carb mfl mfl. Men det finns en sak jag inte vill ändra på – min periodiska fasta. Jag har mått bra på alla, men frågetecken kring långsiktigheten i de olika system bör föras fram. Vem fan vill äta endast fett? Vem vill hålla sig i ketofasen 5 dagar i veckan? Vem vill varje dag hålla ett lågt kolhydratsintag? Inte jag – och inte ni heller förmodligen om ni mått bra på alla systemen, dvs är metabolt flexibla.
Mina erfarenheter, mina klienters erfarenheter och mina vänner som använder sig av periodisk fasta beskriver i princip alla sak. Alltså högst empiriskt, men om jag hade haft lite mer än 25min att skriva blogg på hade det förmodligen inte varit svårt att stödja sig på litteraturen.
Efter en måltid så upplever vi ytterst sällan trötthet, vare sig den är rik på kolhydrater, rik på fett eller båda. Som de flesta förstår så finns det en rad hormonella mekanismer bakom och även enzym mekanismer.
På ett sätt blir man som ett barn igen, för om jag tittar på hur barn äter vet vi alla att de ibland är väldigt selektiva med maten vid olika tillfälle. Ibland äter de bara potatisen, ibland bara kött, ibland lite av allt och ibland väldigt mycket mat på en gång. Vi ser dem dock aldrig klaga över matthet och behovet av att lägga sig efter en stor middag.
Precis som med mobiliteten vi föds med, föds vi även med metabol flexibilitet. Vi vet att dåliga saker händer fysiologiskt när mobiliteten inte är bra, energiläckor i rörelsemönster. Ett liknande scenario inträder då vi tappar vår metabola flexibilitet.
Vid fysiskt aktivitet kan man även uppleva hur enkelt kroppen ställer om från primärt fett metabolism till kolhydratmetabolism. Övergången från tunga olympiska lyft, traditionell styrketräning till mer lågintensiv träning går enkelt och utan energisvackor. Så vi måste även ta ansvar i vår träning om vi vill vara maximalt flexibla. Därav namnet på vår konditonsträning: EnergiSystems Utveckling.
Typiskt för en välfungerande atlet ska inga problem upplevas vid träning på tom mage, övergången från fett till mer glykogen dominant aktivitet ska vara som en av/på knapp. (nu pratar jag i absoluta termer vilket vi vet inte är rätt, man kan självfallet inte förbruka ett substrat, snarare en blandning där en dominerar).
___________________________________________________________________________
Fick en fråga via mail från en klient som jag tänkte ta upp.
- Tittar du på kroppstyp och erfarenhet när du gör mitt program?
Absolut. Genetik spelar otvivelaktigt en stor roll i vilka adaptioner du kommer dra ifrån träningen, både genom mesocyklen och genom makrocykeln (om vi ska arbeta så länge ihop). Genetik har länkats till hormonnivåer i vila, prestations förmågor och även motorkontroll vid ballistiska rörelser (grymt intressant av Stone, M.H. and H.S O´Bryant, L. McCoy. Power and maximum strength relationships during performance of dynamic and static weighted jumps. J Strength Cond. 2003).
Genetik skulle också kunna länkas till individens förmåga att utveckla funktionell hypertrofi (studien av Van Etten Effect of body build on weight-training-induced adaptations in body composition and muscular strength. Med Sci Sports Exerc. 1994). Studien fann (ja såklart beroende på hur man tolkar) att somatotypen (kroppstyp) var en faktor som avgjorde hur mycket fett fri massa testobjekten kunde lägga på sig. Vidare så har en annan studie visat på bättre myofibril tillväxt när det fanns högre antal satellit celler.
Ju längre man tränar desto närmare sitt genetiska potential kommer man, för min egen del har jag ju hävdat ett tag att jag nått min potential, eller ivarjefall är väldigt nära. Detta kräver fler variationer i träningen för att stimulera muskeltillväxt både sarkoplasmatiskt såsom myofibril. Underliggande faktorer är såklart nervsystemet och hormoner (ex myostatin).
Så en person som tränat 1år och en person som tränat 10år kommer förmodligen behöva olika programdesign och olika periodiseringar i mesocyklerna (även om själva periodiseringen i sig är “undulating”). Detta för att ge varje klient program som specifikt tränar dem med denna fakta som grund. (ihop med målsättning).
Båda frågorna finns med i klientformuläret, och jag tar inte information för det är en kul grej
________________________________________________________________
Nej nu får man jobba vidare och inte sitta här och drälla.
//SR 00:02 Göteborg.





