Söndag morgon, nu ska jag snart bege mig till Breeze för ett litet pass. Sista perioden av den tyngre styrketräningen för min del, vi får se om det blir lite personliga rekord idag. Med hjälp av gårdagens middag så finns det en möjlighet
Imorgon är det ny vecka. Nya möjligheter, nya uppdrag att slutföra. Lägg energi på rätt saker, STAY POSITIVE!
Tack för alla beställningar av TigerTail.
Vi hade ett riktigt bra TRX pass igår, det känns ordentligt idag. Igår var passet i huvudsak uppdelat på tider, 20-30-60 sek intervaller med olika övningar. 60sek hip presses är alltid en skön känsla, OR NOT!
Pratade lite med en medlem igår om att bli trött i musklerna under ett set, det var lite roligt för han trodde det berodde på att man slutade tillverka ATP, vilket skulle leda till rigor mortis, det hade ju inte varit så kul under träningen. Jag svarade med att det förmodligen är ett samband mellan laktat, kalcium och neuroligisk aktivering. Så jag tänkte skriva lite snabbt om just detta med mjölksyran och tröttheten i musklerna.
Vi tror ofta att mjölksyran är den begränsade som gör att vi måste avsluta ett set, en sprint, eller en plyometriskt set. Vi vet alla att intensiv träning resulterar i att man blir trött i musklerna, vi vet också att vi kan göra fler reps med en vikt första setet, oftast springa snabbare i början av ett pass än efter ett antal sprinter / set.
Vi har fått lära oss genom diverse tidningar och annan media att mjölksyran är orsaken till att atleten inte hann slutföra loppet i samma hastighet som han börjarde. Vilket inte alls är hela historien. Det finns ett flertal trötthetsmekanismer muskeln kan utsättas för. Det finns idag inte tillräckligt med studier och vetenskap om muskeltrötthet att man lätt kan säga vad det beror på. Det finns dock mycket spridd vetenskap om olika typer av muskeltrötthet.
1. Muskelns kraftproduktion avtar när PH värdet sjunker, men sambandet med laktat/mjölksyra är inte säkert.
2. Korsbryggacykelns underskott på kalcium. Komlext samband mellan fibrer, jonpumpar, sarkoplasmatiska retiklet och kalcium. Man kan enkelt säga att när kalcium nivåerna förändras vid muskelfibrerna så förändras fibrernas förmåga till kontraktion.
3. Försämring av kontraktionsförmågan i de olika fibertyperna. Vi vet att typ 1, typ 2A och typ2X har olik densitet av mitokondrier. Detta påverkar hur hög energikonsumtion som krävs vid ett längre arbete.
4. Vid uthållighetsträning, typ 1 fibrerna tvingas arbete anaerobt
5. Fosfatjonernas ackumulering vid fibrerna. Detta kommer från nedbrytningen av kreatinfosfat. Fosfatjonerna påverkar i sin tur kalciumfrisättningen från sakoplasmatiska retiklet.
6. Syreradikaler. Här kommer det alltid en diskussion om antioxidanter som kan ta hand om den ökade mängden fria radikaler. Om det vore sÃ¥ enkelt att äta lite antioxidanter sÃ¥ skulle vi alla vara glad. Det ter sig dock mer komplext än sÃ¥. Det är alltsÃ¥ mitokondriernas produktion av fria syreradikaler som ökar under muskelarbetet. En orsak till att musklerna känns trötta och “stela” flera dagar efter ett pass kan bero pÃ¥ minskad kalcium frisättning. AlltsÃ¥ inte träningsvärk utan en annan känsla som jag tror en del av oss känner igen.
7. Nervsystems trötthet. Muskeltrötthet kan ocksÃ¥ bero pÃ¥ minskad förmÃ¥ga till aktivering av motorneuroner. Förmodligen kan vi här dra paraleller till hur vi mÃ¥r psykiskt. Psykologiska faktorer spelar en stor roll vid prestationer! Vetenskapen säger dock att man kan skilja pÃ¥ aktivering av centrala och perifera motorneuroner alltsÃ¥ muskelcellernas trötthet” och “sinnets trötthet”. Det lär dock inte vara lätt att mäta. Vad som är tämligen säkert att pÃ¥stÃ¥ är att vi med vilja kan prestera pÃ¥ topp även om muskeln är trött, detta gäller framförallt maxlyft och prestationer under korta durationer.
Vi har alla hört talas om olyckor där en förälder lyft en del av bilen när ett barn legat under, om man kan aktivera och rekrytera en stor mängd fibrer på en gång så kan vi lyfta massor. Hur man tränar upp detta tror jag en styrkelyftare kan berätta om, för det är en förmåga de måste utveckla om de ska gå långt i sin idrott.
För de som läser studier:
Allen DG, Lamb DG & Westgerblad H (2008). Skeletal muscle fatigue: cellular mechanisms. Physiol Rev 88, 287-332.
Powers SK Jackson MJ. (2008) Exercise-induced oxidative stress: cellular mechanisms and impart on muscle force production. Physiol Rev 88. 1243-1276.
Nu ska jag öva på anläggningen!
Ajööö mina väneeeeeer (signerna Eddie Meduza)
//SR