Vare sig du är amatör löpare, styrketränande eller involverad i en annan fysisk aktivitet kan denna självutvärdering ge dig ett mått på hur din hållning och rörlighet fungerar (och inte fungerar).
Aktivt benlyft


Tillvägagånssätt:
Lyft på höger ben och stå här i 45sekunder, efter 45sekunder tar du en nogrann utvärdering av din hållning:
Stödjebenet (det du står på) :
* Är det en rak linje mellan axel – höft-knä och ankel pÃ¥ stödjebenet?
* Kan du behÃ¥lla ett fullt utrstäckt knä under hela tiden? Â
* Hur är foten? Står du på en platt fot eller bildar du  mer av ett valv mitt under foten?
Benet som du lyft:
* Befinner sig vadbenet i en 90gradig vinkel från golvet sett?
* Har vadbenet en rak linje eller pekar det åt sidan?
* Känner du en nypande känsla i någon av höfterna?
* Pekar tån på detta benet upp eller pekar den neråt?
HÃ¥llningen i kroppen:
* Klarar du att hålla en rak ryggrad genom 45sekunder?
* Klarade du att hålla höften rak eller släppte du ner den åt sidan?
Byta ben: Uppmärksamma frågorna igen på motsatt ben.
* Var det skillnad på höger och vänster? Blev du mer trött på en sida?
Väldigt många klienter som man screenar har någon typ av obalans (kanske inte just i detta testet alltid), vilket ger en ökad benägenhet för skador. Det säger sig själv att om vi använder en sida mer än en annan kommer mer och mer oblans uppstå, varpå kompensationer långsiktigt alltid leder till någon typ av belastningsskada eller smärta. Förutom skaderisken så blir även prestationen sämre.
Tänk om vi ska ta oss från punkt A till punkt B. Det finns en rak väg dit vilken är den snabbaste. Om vi måste ta omvägar kommer vi behöva mer energi för att ta oss från punkt A till punkt B. Eller hur?
Detta kan ses som en liknelse för att få dig att förstå hur kroppen påverkas av oblanser och icke effektiva rörelsemönster. En löpning som sker med ett icke optimalt rörelsemönster kommer kräva mer energi från din kropp än det mönster som är optimalt. Dessutom kommer de kompensationer som sker skapa problem långsiktigt sätt.
Det finns små muskler i foten, vid knäet och vid höfterna som måste stabilisera varje steg du tar, vilket ska fungera som ett fundament för korrekta löpsteg, utfall och andra liknande rörelser som finns med i din träning. Med ett väl fungerande fundament får vi en effektiv energiförbrukning (genom de elastiska delarna kan vi spara energi, för att sedan använda den akumulerade energin i steget).
Det talas ofta i fitnessbranschen om symmetri. Att vara välutveklad över hela kroppen, på båda sidor av kroppen och visa upp en harmoni mellan nedre delen av kroppen gentemot den övre.
Precis likadant vill vi tänka om detta testet. Det ska se likadant ut på båda sidorna.
Vad fick du för svar på frågorna och vaför tittar vi på detta?
* Är det en rak linje mellan axel – höft-knä och ankel pÃ¥ stödjebenet?
Om inte detta fungerar kan en möjlig orsak vara svaghet i pelar styrkan. Ordinera dig själv olika plankövningar, gärna liggande på sidan.
* Befinner sig vadbenet i en 90gradig vinkel från golvet sett?
Under 90grader kan bero på rörlighetsproblem i hamstrings
Över 90grader behöver inte betyda en dysfunktion, sålänge som ryggen kan hållas upprätt och rak.
* Har vadbenet en rak linje eller pekar det åt sidan?
Vid problematik kring vinkeln i vadbenet kan detta ofta bero på rörligheten i externa/interna rotatorer inte är optimal. Muskler kring höften skulle då må bra av lite extra stretching.
* Kan du behÃ¥lla ett fullt utrstäckt knä under hela tiden? Â
Momentet kräver lämplig rörlighet i stödjebenets höft och ljumske. När dessa muskler är tighta kommer du kompensera med att böja stödjebenets knä och “översträcka” ryggen för att fÃ¥ upp benet. Resultatet av kompensationen leder till en större risk för skador i rygg och knä eftersom det även ger ett stabilitetsproblem.
* Hur är foten? Står du på en platt fot eller bildar du  mer av ett valv mitt under foten?
Vi vill känna att vi fördelar vikten jämt över hela foten. Om man inte kan göra detta kommer med stor sannolikhet kompensationer ske, exakt var de sker är komplext. Kompensationer kan ske frÃ¥n mjukvara till hÃ¥rdvara, dvs. istället för att en muskel fÃ¥r arbeta som “absorbering” av stegen du tar kan istället hÃ¥rdvara/skelettdelar fÃ¥ arbeta som absorberande material vilket inte är meningen.
Om du har problem med att få vikten jämt fördelad över foten kan en tennisboll göra underverk! Massera foten med en tennisboll genom att stå på den och hitta de punkter där det smärtar.
* Känner du en nypande känsla i någon av höfterna?
Detta betyder vanligtvis att höftmusklerna är tighta (psoas, iliacus). Mycket vanligt bland idrottare som gör explosiva löpningar och hopp. Dock även bland stillasittande klienter som blir stela i hela höftkapseln. Övningar för psoas kan hjälpa, och då även stretching av höftböjaren.
* Pekar tån på detta benet upp eller pekar den neråt?
Detta tenderar att underskattas, hur foten riktas är vitalt. I löpning är dorsalflexion av yttersta vikt, överhuvudtaget är ankelrörlighet en viktig del för alla typer av aktivitet. När vi har en plantarflexion, dvs tÃ¥n pekande nerÃ¥t kommer vaden “stängas av”, varpÃ¥ baksidan pÃ¥ lÃ¥ret fÃ¥r ta ett större ansvar. Med tÃ¥n upp (dorsalflexion) fÃ¥r vi aktivering av vaden som ocksÃ¥ ska ha sin beskärda del i rörelsen. Vaden ska vid steg och löpning vara med i “Ã¥terhämtningsbiten”, vilket ger större potential för lagring av energi, dvs mer energieffektivt rörelsemönster.
Hur foten ska röra vid marken är ofta en fråga man får från allt från idrotssmän till amatörer. En del tror hälen en del tror på tån. Ingen av dem är korrekt. När man har rörligheten till full dorsalflexion kommer steget under höften, inte framför inte bakom. Genom detta får man den där perfekta linjen från öra till ankel, precis som du försökte uppnå vid testet.
Har du dålig rörlighet i anklarna kan vadträning i gymmet ge både rörlighet och styrka åt ankel. Jag föredrar också en ankel-stretch som vi ofta kör med våra medlemmar på gymmet, vilken utförs med endast kroppsvikten.
Men förutom själva rörligheten i ankeln sÃ¥ krävs även “rumpa av stÃ¥l”. Vilket är ett generellt problem idag (?). Mycket rörelser som sker i bÃ¥da vardag och inom idrott kräver en stark och uthÃ¥llig rumpa. Rumpan behöver dock sällan nÃ¥gon “egen” träning. Det räcker bra med utfall och knäböj i de flesta fallen. Var inte rädd för att bygga upp styrka i dessa övningar.
* Klarar du att hålla en rak ryggrad genom 45sekunder?
Om inte så bör du ordinera dig själv lite fler stabilitetsövningar likt plankan, gärna med ett dynamiskt utförande då man lyfter en arm, lyfter ett ben osv. Även övningar där man arbetar mot en rotation vore att föredra.
* Klarade du att hålla höften rak eller släppte du ner den åt sidan?
Mycket vanligt att man kompenserar rörelsen med hjälp av höft och/eller sidoböjar muskler i magen. Det man ocksÃ¥ bör öva pÃ¥ är att dissociera överkropp och underkropp, exempelvis är bÃ¥de “bergsklättraren” och “dipscykel” tvÃ¥ övningar som fungerar bra för detta. Även stretchövningar som ökar rörligheten Ã¥t höft/sidoböjar muskler är bra. Genomför enkelt med ett kvastskaft som blivit sÃ¥ populärt sedan MAQ metoden infördes.
Övningar
Dipscykel
 
Bergsklättare mot bänk
 
Triggerpunkter i foten med tennisboll:
 
1. Placera tennisbollen under foten. Om du har dålig balans ställ dig mot en vägg.
2. Börja med bollen centrerat under hälen, om du har problem med smärta i hälen (vanligtvis) så börja istället på fotvalvet (vid mitten).
3. Sakta lägg över mer vikt pÃ¥ bollen och öka trycket under foten mot bollen. Stoppa trycket vid ökad smärta. Notera vilka punkter du har pÃ¥ respektive fot (man kan exempelvis rita av sin fot och göra sig en “karta).
4. Börja arbeta på punkterna med bollen, stoppa trycket när du känner en signifikant smärta, lite smärta måste man tolerera för att arbeta bort triggerpunkter. Varje gång du börja på en punkt, börja lugnt och öka därefter trycket mot punkten. Lägg 30sek-60sek per punkt och bearbeta 1-2 gånger i veckan, efter ett par veckor skall du känna en förbättring dvs. mindre smärta.
Så här kan man arbeta på ett flertal muskler (eller egentligen är det fascian vi vill komma åt) på kroppen. Du bör dock ta hjälp av en tränare för ett mer ingående arbete med triggerpunkter, eller en massageterapeut. Tanken är att mjuka upp fascian öka blodflödet och faktiskt öka rörlighet.
En triggerpunkt kan beskrivas som en “knut” pÃ¥ muskelfascian, det är en lokal del runt ett omrÃ¥de som är väldigt känsligt för tryck. För er som är intresserade av detta finns det säkert en hel del pÃ¥ nätet att läsa om detta.
Jag tycker det finns två böcker som verkligen är outstanding när det gäller anatomi:
Finns säker på www.adlibris.com för de intresserade:
Tom Myers - Anatomy trains.
Mark Latash – Classics in movement science
Världens bästa stretch (LOVE THIS ONE!)
 KOMMER PÃ… YOUTUBE…
För mer hjälp med övningar ta hjälp av en kompetent tränare!
//SETH RONLAND , BREEZE FITNESS YSTAD,